Anmälningsbenägenhet
För att förstå sig på våldtäktsstatistiken måste man först sätta sig in i anmälningsbenägenheten, dvs hur troligt det är att offer för våldtäkter anmäler att de blivit utsatta för våldtäkter. Sedan tittar man på antalet anmälda våldtäkter och kommer då fram till ett mörkertal vilket ger en tydligare fingervisning om det verkliga antalet våldtäkter.
"Brottsofferundersökningar pekar på att endast mellan 5 och 10 procent av sexualbrotten polisanmäls".8
Anmälningsbenägenheten i Sverige för sexualbrott är väldigt låg i förhållande till många andra brottskategorier. Nedan i ett exempel från NTU (Nationella Trygghetsundersökningen, BRÅ) ser vi tydliga skillnader mellan anmälningsbenägenheten för olika brottskategorier.
"Nästan alla bilstölder men få sexualbrott anmäls
Det vore mycket förvånande om de olika brottstyperna inte skilde sig åt beträffande anmälningsfrekvens. Tidigare forskning har visat att anmälningsbenägenheten framför allt är beroende av rationella överväganden. När offret uppskattar att nyttan av en anmälan kommer att bli större än eventuella negativa konsekvenser anmäls brottet oftare. För vissa brott finns starka ekonomiska incitament att göra en polisanmälan medan andra kan vara känsliga att berätta om och kanske till och med farliga att anmäla för offret. Om offret för en bilstöld eller ett bostadsinbrott ska kunna få ersättning från försäkringsbolag krävs att en polisanmälan är gjord. Offer för sexualbrott kan vara ovilliga att anmäla eftersom de inte vill prata med poliser om detta eller tror att de kan drabbas av repressalier till följd av en anmälan.
Resultaten i figur 4 visar att sexualbrotten har lägst anmälningsprocent (13 %) och bilstölder den högsta (99 %). Det har konstaterats att egendomsbrotten totalt har en högre anmälningsandel än brott mot person. Ett undantag är dock personrån vars andel anmälda brott ligger i paritet med motsvarande andel för cykelstölder och något högre än andelen för bedrägerier. Även misshandelsbrottens andel ligger i nivå med bedrägeriernas andel. Bostadsinbrotten och de fordonsrelaterade brotten har avsevärt högre andelar anmälda brott jämfört med alla andra brottstyper. De flesta skillnaderna i figur 4 är statistiskt säkerställda.
Skillnaderna mellan brottstyperna stöder antagandet att anmälning av brott till stor del är ett resultat av rationella val. Mer allvarliga brott anmäls oftare – både i meningen grövre våld och större ekonomisk förlust –, och brott där stöldobjektet är försäkrat anmäls också oftare. Ett undantag är sexualbrott som endast anmäls i dryga tio procent
av fallen. Här är det förmodligen så att brottets ”känsliga natur” avhåller många från att anmäla. Därutöver är sannolikt de känsligaste sexualbrotten underrepresenterade i materialet. Att andelen sexualbrott
som skett i offrets bostad är så låg i NTU jämfört med andra studier kan betyda att den verkliga anmälningsbenägenheten är ännu lägre för denna brottstyp. " .10
I samtliga undersökningar som stoppavåldtäkterna.nu tagit del utav ser vi ett liknande mönster, anmälningsbenägenheten håller sig inom 5%-13% i de olika undersökningarna och rapporterna. För att förenkla i vissa fall kommer vi därför att förhålla oss till en anmälningsbenägenhet på 10% vilket är ett medeltal i förhållande till de olika uppgifter som finns tillgängliga.
En sak som är viktig att ta upp om anmälningsbenägenheten är att det talas ofta i massmedier och "expertutlåtanden" om att antalet våldtäkter i Sverige "inte alls behöver öka utan att det är anmälningsbenägenheten som ökat". Detta är såklart en sanning med modifikation. Det finns ett par saker som talar emot dylika påståenden:
1: Antalet anmälda våldtäkter har ökat kontinuerligt från år 1950 från 350 anmälda till 5450 anmälda våldtäkter år 2008. En ökning med 1557%. Faktum är att antalet anmälda våldtäkter ökar år till år. Mellan 2007 och 2008 var den ökningen inte mindre än 15% . Om anmälningsbenägenheten skulle öka i samma takt borde undersökningar likt NTU's exempel ovan innebära att anmälningsbenägenheten var nära noll och sedan ökat avsevärt långsammare än takten på anmälningarna. .13 .15
2: Våldtäktsoffer har det lägsta förtroendet för rättsapparatens alla olika instanser av alla brottsofferkategorier. Detta är även något som hållit i sig i flera år. .12
3: Antalet anmälda våldtäkter inomhus har ökat med nästan 650 procent sedan år 1975. .11 Detta trots att NTU/BRÅ anser att denna grupp av våldtäkter är den som anmäls minst av alla sorters våldtäkter. .10
4: Det är en förklaringsmodell som förkastas av BRÅ men som ofta citeras för att framställa att anmälningsbenägenheten ligger bakom ökningen av antalet våldtäkter. .14
